Dressed for success

Igår var det ”höga klackars dag”.

Jag älskar höga klackar, tycker det är så snyggt. Använder själv i princip alltid skor med klack på i jobbsammanhang och när det är fest. Även till vardags ibland. Det finns liksom ingen dålig tid för ett par bra skor med klack

(okej, jo det finns det, i skogen exempelvis).

Jag känner mig finare när jag har klackar, dessutom känns min 161cm lite längre än om jag har helt platta skor.

 

I jobbsammanhang kan jag uppleva att det ger lite mer pondus om man är välklädd med klackar som kvinna. Jag vet faktiskt inte vad det beror på. Är det någon som har någon teori om detta? Eller är det bara inbillning från min sida?

Tycker dock det ger ett annat bemötande även i andra sammanhang. Så ja, något är det med den där typen av skor. Har vänner som säger att dem känner likadant. Men dem kan inte heller riktigt sätta fingret på varför.

Hur är det för er? Har ni upplevt någon skillnad på bemötandet beroende på skor och övrig klädsel? Dressed for success är ju ett uttryck. Roxette har även en låt innehållande den texten. Men stämmer det?

Bildresultat för roxette dressed for success

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Mannen som vägrade hälsa

I ett av gårdagens inlägg skrev jag om olika saker jag upplevt av (främst) män. En sak jag tog upp var att vissa personer inte hälsar på mig, trots att dem gör det med de andra runt omkring, alternativ min man osv.

Ett sådan scenario var när jag kom till ett jobbrelaterat sammanhang. Alla var där av samma anledning och det var första träffen för den gruppen. Alla hälsade och tog i hand med varandra. Jag noterade en man i (gissningsvis) 60års åldern som bara passerade mig. Jag försökte få ögonkontakt med honom för att kunna hälsa men han gick bara förbi. Eftersom det var många nya människor där tänkte jag att vi kanske redan hade hälsat och att det bara var jag som inte kom ihåg hans ansikte. Hur som så tänkte jag inte så mycket mer på det. Inte förens det var dags för nästa träff och samma sak hände en gång till.

Då tog jag till en början väldigt illa upp. Funderade på om det var något med mig som gjorde att han inte ville hälsa eller liknande. Det övergick dock sedan till ilska. Vem var han som tyckte att jag inte var värd att hälsa på? Nog för att jag var yngsta kvinnan i rummet (med råge) men jag var ändå där av samma anledning som honom. Inför tredje mötet hade jag bestämt mig. Han skulle inte slippa undan en tredje gång. Åter igen, han ignorerade mig, tittade ner i sin Ipad när jag gick förbi. När jag gick förbi igen för att sätta mig på min plats lutade jag mig emot honom, sträckte fram handen och sa ”ursäkta, jag tror vi missade att hälsa”. Han tog då förvånad min hand. Någonstans kändes det som en seger. Men det gick också ett rus av ilska genom min kropp. Jag fattade fortfarande inte och gör inte än idag, varför han ignorerade mig.
Lämna kommentar Dela inlägget:

Löneskillnad

Som vissa av er vet är jag utbildad till Civilekonom. Vet ni även att det skiljer nästan 12% i lön mellan manliga och kvinnliga ekonomer? En bransch där klyftan inte minskar utan snarare ökar. På fyra år har det gått från att skilja 10,7% till att istället skilja 12%. Detta trots att det i statistiken är rensat från att man är äldre, har fler chefsbefattningar och att kvinnorna i större utsträckning arbetar i offentlig sektor.

Är det inte märkligt? Hur kommer det sig att kvinnor tjänar mindre än män trots liknande jobb och utbildning?

 

Lämna kommentar Dela inlägget: